VÄLKOMMEN TILL MIN HEMSIDA

  

 
 

    A b d u l k a d i r  

    A.  M o h a m m e d

                  @

    Testo Iuris Consultus

JURIST / KONSULT

 
   
                          Epost  info@testoiurisconsultus.se
testo@inbox.com
                          Tel 00 46 (0) 155 123538 / (0)155 40 00 46
Mobil: 0046 (0)70 888 0071
                          Land  Sverige
   
                    
                          Fax 00 46 (0) 155 12 32 99
 
 
Bankgironummer:  825-8451
                                
Skandinavisk Enskild Bank  (S E B)  
 
                                
Medlem i: International Law Association Svenska avdelning
                                     

Att vara gränsöverskridande jurist

 
Gränsöverskridande transaktioner håller på att bli norm i denna tid av globlisation. Att handskas ärenden inom EU och i hela världen blir allt mer komplex, och att effektivt hantera denna snabbt föränderliga lagstiftningen som affärsklimatet, en framgångsrik jurist måste vara väl insatt i EU: s konkurrenslagstiftning, bolagsrätt samt i fråga om internationella företag, handel och marknadsföring.
 
 
 
Straffrätt
 
Dei delitti e dele pene - Om brott och straff
 
Cesare Bonesana, markis av Beccaria vid 20 års åldern kom han i kontakt med 
upplysningsideérna och tog intryck av Montesquuieu, Rousseeau och Voltaire.
Han studerade brott och straff och resultatet blev boken Dei delitti e delle pene som utkom anonymt 1764 Livorno, utanförs Milanos gränser. 1766 kom franska översätningen och 1775  översätts den till engeliska och 1770 utkom den svenska översättningen av Johan Henrik Hockschild.Beccaria bok var stor betydelse Gustav III:s försök til reform av Misgärningsbalken i 1734 års lag.
Enligt Beccaria " för att varje straff inte skall innebära våld som en eller flera utövar mot en enskild medborgare bör det obetingat vara offentligt, omedelbart, nödvändigt, det minsta möjliga under de givna omständigheterna, avpassat efter brottet och dikterfat av lagen"
 
 
 

Rättskällornas dignitet


Rättskälla läran är viktig sak att beakta när man ska avgöra  digniteten hos olika regler som anger olika lösningar på samma rättsliga problem. En del av rättskälla läran handlar om vad man kallar rättsligt relevant. alltså vilket argument man får eller ska ta hänsyn till. det handlar om prioritering på olika lösningar i problematiken .

De viktigaste rättskällorna är:

Lag

Förordningar, alltså tidigare kallad kungörelser.

Föreskrifter och anvisningar

Prejudikat, d v s, tidigare domar särskilt från högsta domstolen.

Förarbeten, alltså första hand prepositioner och riksdagshandlingar och

Doktrin- rättsvetenskapens böcker och artiklar.

 

EU och Regelering i Financiella Marknaden

 Penningtvätt

         Bankens ansvar enligt  EU:s       
     Tredje penningtvättsdirektiv

En kortfattad redogörelse för genomförandet av direktiv 2005/60/EG.

En beskrivning av bankernas nuvarande kvalitetssäkringsansvar i praktiken och bankernas roll i den internationella kampen mot penningtvätt, samt problematiken bakom den försenade svenska implementeringen av direktiv 2005/60/EG.

Svenska bankrättsliga regler om verksamhetsdriften

Regler om hur bank- och finansieringsrörelse skall drivas i Sverige finns i lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

(den s.k. bankrörelselagen), 1:1 mening 1. Lagen är även tillämplig på utländska företags verksamhet i Sverige, 1:2 mening 1.

Bankrörelselagens regler om riskhantering och sundhetskravet är centrala för bankernas verksamhetsdrift. Även i kampen mot penningtvätt är banken skyldig att följa dessa bestämmelser. Detta är en central bestämmelse i som styr i begreppet riskhantering.

  SFS

I 4:1 FFFS 2005:1 Styrning och kontroll av finansiella företag, ger Finansinspektionen en definition av operativa risker. Operativ risk innebär att risk för förlust föreligger p.g.a. felaktiga eller bristfälliga interna rutiner och system, mänskliga fel, externa händelser och legala risker.

Finansinspektionen har utgett rekommendationer och allmänna råd om riskhantering av penningtvättsrisk i FFFS 2005:5 Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall. Enligt Finansinspektionen är risken för penningtvätt beroende av vilken verksamhet företaget bedriver, samt de marknader företaget bedriver verksamhet inom.  I kampen mot penningtvätt, innebär principen om kundkännedom att banken skall kunna göra en riskbedömning av personens risk att delta i penningtvätt, samt känna till härkomsten och källan till personens bankmedel. Det finns också det man kallar på engelska Customer Due Diligence i förkortning CDD vilket är

en internationell term för riskbedömningsprocesser. Som en åtgärd mot penningtvätt, används CDD procedurer som bankstrategier för att bedöma en potentiell eller existerande kunds risk att delta i penningtvätt. De används även för att avgöra vilka försiktighetsåtgärder och penningtvättsåtgärder banken skall tillämpa på personen.

 

De förebyggande åtgärderna i detta direktiv bör därför inte bara täcka hantering av pengar som utgör vinning av brott, utan även insamling av pengar eller andra tillgångar för terroriständamål.

För att komma till rätta med dessa problem inom området för penningtvätt antogs rådets direktiv 91/308/EEG av den 10 juni 1991 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt. Genom direktivet ålades medlemsstaterna att förbjuda penningtvätt och se till att den finansiella sektorn, det vill säga kreditinstitut och en lång rad andra finansiella institut, identifierar sina kunder, bevarar uppgifter på ett tillfredsställande sätt, inför interna rutiner för att utbilda personal och skydda mot penningtvätt och rapporterar eventuella indikationer på penningtvätt till behöriga myndigheter.

För att komma till rätta med dessa problem inom området för penningtvätt antogs rådets direktiv 91/308/EEG av den 10 juni 1991 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt. Genom direktivet ålades medlemsstaterna att förbjuda penningtvätt och se till att den finansiella sektorn, det vill säga kreditinstitut och en lång rad andra finansiella institut, identifierar sina kunder, bevarar uppgifter på ett tillfredsställande sätt, inför interna rutiner för att utbilda personal och skydda mot penningtvätt och rapporterar eventuella indikationer på penningtvätt till behöriga myndigheter.

 


Abdulkadir (jurist)
Testo Iuris Consultus

Internationell Handelsrätt- en översikt

Internationell handelskontrakter

kontrakt och konsekvenserna av det, genom att ta hänsyn till i sina affärstransaktioner och finansiella.
I studien ingick tre avsnitt .Forskaren att visa alla idéer om ämnet för avhandlingen behandlas i enlighet med följande flikar:
Först: den preliminära titel: tilldelats av forskaren för att studera det juridiska begreppet internationella handelsregler och internationella kommersiella avtal har delat upp detta avsnitt i två kapitel, det första kapitlet av begreppet rättssystemet i internationell handel och det andra kapitlet tilldelade att studera det juridiska begreppet innehav av internationell handel och natur.
II: Del I: avsatts för förhandlingar i internationell handel kontrakt och innehåller avsnitt två, det första kapitlet tilldelats för att studera det juridiska begreppet förhandlingar och avtal som ledde fram till avtalet i internationell handel kontrakt, och det andra kapitlet tilldelats för att studera de skyldigheter parterna och ansvar för brott mot detsamma i det skede av förhandlingarna.
III: Del II: tilldelade för upprättande och genomförande av avtalet av den internationella handeln, har delat upp detta avsnitt i tre delar, den första mellan bestämmelserna i den kompromiss som i internationell handel kontrakt, och det andra kapitlet tilldelats för att studera innebörden av internationellt handelsavtal och tolkning, och det tredje kapitlet behandlas genomförandet av internationella handelsavtal.
Slutsats: Var är de viktigaste resultaten framgår av den studie med hänvisning till några av de rekommendationer och förslag som bygger på dessa resultat.

F O L K R Ä T T

 
Folkrätt

 
Den 17, 18 och 19-talen såg framväxten av begreppet "nationalstat", som bestod av nationer som styrs av ett centraliserat system av regeringen. Begreppet nationalism blev allt viktigare eftersom folk började se sig själva som medborgare i en viss nation med en tydlig nationell identitet. Fram till början av 20-talet, var relationerna mellan nationalstater dikteras av fördraget, inte kan verkställas avtal att bete sig på ett visst sätt mot en annan stat. Många människor ser nu nationalstaten som den primära enheten för internationella frågor. Dessa kan välja att frivilligt ingå åtaganden enligt internationell rätt, men de kommer ofta följa deras egna råd när det gäller tolkningen av sina åtaganden. Som 20-talet fortskred, ett antal våldsamma väpnade konflikter, inklusive WWI och WWII, utsatt svagheterna i ett frivilligt system av internationella fördrag. I ett försök att skapa ett starkare system av lagar för att förhindra framtida konflikter, var folkrätten stärkts genom inrättandet av FN, internationell rätt organ, och nya internationella straffrätten används vid Nürnbergrättegångarna. Under de senaste femtio åren har fler och fler internationella lagar och juridik organ skapats.
Många människor känner att dessa moderna utvecklingen äventyrar nationalstaterna genom att ta makten från statliga myndigheter och nerna till internationella organ som FN och Världsbanken. Vissa forskare och politiska ledare har nyligen hävdat att folkrätten har utvecklats till en punkt där det existerar separat från enbart samtycke av stater. Det finns en växande trend mot att döma en stats nationella åtgärder i ljuset av internationell rätt och normer (se världsregering för trender och rörelser som leder i denna riktning). Ett antal stater, bland annat särskilt USA häftigt motsätter denna tolkning och hävdar att suveräniteten är den enda sanna internationell "lag" och att stater har fria tyglar över sina egna angelägenheter. Likaså ett antal forskare urskilja nu en lagstiftande och rättslig process mot internationell rätt som paralleller sådana processer inom nationell rätt. Motståndarna till
 denna synvinkel hävdar att stater begår endast till folkrätten med uttryckligt samtycke och har rätt att göra sina egna tolkningar av dess innebörd, och att internationella domstolar endast fungerar med samtycke av stater.
Eftersom folkrätten är ett nytt rättsområde dess utveckling är osäker och dess relevans och anständighet är hett omstridd.